Hem / Sverige / Semesterersättning: regler, tillägg och sparade dagar

Semesterersättning: regler, tillägg och sparade dagar

Senast uppdaterad 2026-11-04 · Av Faizan Khan Yousufzai

Semesterersättning är pengar i stället för ledighet. Den här guiden förklarar reglerna i semesterlagen på ett enkelt sätt: hur beloppet räknas fram, vad semestertillägget är och vad som händer med sparade dagar när du slutar.

Vill du räkna fram ditt eget belopp? Använd kalkylatorn för semesterersättning och fyll i din lön och dina dagar.

Vad är semesterersättning, och vad är det inte?

Semesterersättning är pengar i stället för outtagen betald semester. Du får den i två situationer. Den första är när anställningen upphör och du har betalda semesterdagar kvar som du inte hunnit ta ut. Den andra är löpande under anställningen, om du har timlön och får ersättningen utbetald i stället för betald ledighet.

Tre ord är lätta att blanda ihop. Semesterersättning är pengar i stället för ledighet som inte tas ut alls. Semesterlön är den lön du får när du tar ut din semester. Semestertillägg är det extra tillägget per semesterdag enligt sammalöneregeln. Håll isär de tre orden, så blir reglerna mycket lättare att följa.

De två reglerna: procentregeln och sammalöneregeln

Det finns två sätt att räkna, och din löneform avgör vilket som gäller. Procentregeln i semesterlagen 16 b § gäller för timanställda, för anställda med rörlig lön och för alla där sammalöneregeln inte kan användas. Sammalöneregeln i semesterlagen 16 a § gäller normalt för anställda med fast månadslön.

Med procentregeln multiplicerar du den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret med 12 procent. Intjänandeåret är normalt 1 april till 31 mars året före semesteråret. Procentsatsen gäller vid 25 betalda semesterdagar, som är antalet dagar enligt semesterlagen. Har du fler betalda dagar genom kollektivavtal läggs 0,48 procentenheter till per extra dag. Vid 26 dagar blir satsen 12,48 procent, och vid 27 dagar blir den 12,96 procent.

Med sammalöneregeln fortsätter månadslönen som vanligt under ledigheten, och semestertillägget läggs till för varje betald semesterdag. En särskild tröskel styr vilken regel som gäller för månadslön. Om den rörliga delen av lönen, till exempel provision och bonus, är 10 procent eller mer av den totala lönen ska procentregeln användas även för månadsavlönade. Det står i semesterlagen 16 §.

Vad ingår i den semesterlönegrundande lönen?

  • Fast månadslön och timlön
  • Övertidsersättning och ob-tillägg
  • Provision och bonus som beror på din egen arbetsinsats
  • Sjuklön från arbetsgivaren under sjuklöneperioden
  • Semesterlön som betalats ut under intjänandeåret ingår däremot inte
  • Kostnadsersättningar, som bilersättning och traktamente, ingår inte
  • Arbetsgivarens pensionsavsättningar ingår inte

Semestertillägg: det extra tillägget

Semestertillägget är det extra tillägg som betalas enligt sammalöneregeln när du tar ut semester med månadslön. Det är 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag. För veckoavlönade är tillägget i stället 1,82 procent av veckolönen per dag.

Formeln är kort: månadslön gånger 0,43 procent gånger antalet betalda semesterdagar. Med en månadslön på 25 000 kronor blir tillägget 107,50 kronor per dag, alltså 2 150 kronor för 20 dagar. Tillägget växer med lönen, eftersom det är en fast procentsats. Vid 30 000 kronor i månadslön är det 129 kronor per dag, och vid 40 000 kronor är det 172 kronor per dag.

Tre räkneexempel som du kan kontrollera själv

Exempel 1, procentregeln. Du tjänade 384 000 kronor under intjänandeåret, alltså 32 000 kronor gånger 12 månader, och har 25 betalda dagar. Semesterersättningen blir 384 000 gånger 12 procent, alltså 46 080 kronor. Per betald semesterdag blir det 46 080 delat med 25, alltså 1 843,20 kronor.

Exempel 2, timlön. Räkna så här: timlön gånger timmar gånger 12 procent. Med en timlön på 180 kronor och 1 000 arbetade timmar blir underlaget 180 gånger 1 000, alltså 180 000 kronor, och ersättningen blir 180 000 gånger 12 procent, alltså 21 600 kronor. Många arbetsgivare betalar ut de 12 procenten löpande tillsammans med varje lön i stället för en gång om året.

Exempel 3, slutlön med månadslön. Din månadslön är 30 000 kronor och du har 10 outtagna betalda dagar. Dagvärdet blir 4,6 procent gånger 30 000, alltså 1 380 kronor, plus semestertillägg 0,43 procent gånger 30 000, alltså 129 kronor. Det ger 1 509 kronor per dag, och totalt 1 509 gånger 10, alltså 15 090 kronor.

Semesterersättning vid slutlön

När du slutar en anställning ska alla outtagna betalda semesterdagar betalas ut som semesterersättning i slutlönen. Det gäller dagar från innevarande semesterår, dagar som tjänats in men inte tagits ut, och sparade dagar från tidigare år. Du får ersättning för allt du tjänat in fram till anställningens slut, även om semesteråret inte är över.

En tidsgräns är viktig. Enligt semesterlagen 30 § ska semesterersättningen betalas ut senast en månad efter att anställningen upphörde. Har du tagit ut förskottssemester, alltså semester innan du tjänat in den, kan ersättningen minskas med det belopp du redan fått för de dagarna. Får du ersättningen inte i tid har du rätt att kräva den, och facket eller en jurist kan hjälpa dig vidare. Du kan prova siffrorna i kalkylatorn för semesterersättning.

Kontrollera ditt kollektivavtal, som kan ge bättre villkor än lagen, men aldrig sämre.

Sparade semesterdagar: så länge gäller de

Du får spara de betalda semesterdagar som överstiger 20 per semesterår. Har du 25 dagar kan du alltså spara 5 dagar om året, medan de 20 första måste tas ut. Sparade dagar måste tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades, och ett sjätte år kan avtalas med arbetsgivaren.

När betalas ersättningen ut, och vad kan avtalet ändra?

Börja med din löneform, välj rätt regel, och kontrollera sedan ditt kollektivavtal. Alla kalkylatorer för Sverige finns på Sverigesidan, och fler guider finns på Calcotias blogg.

Viktigt: Beloppen här är före skatt. Dagvärdet 4,6 procent vid slutlön är den schablon som många kollektivavtal använder, men vissa avtal använder månadslön delat med 21 i stället. Resultatet är vägledande och är inte juridisk eller ekonomisk rådgivning. Lönespecifikationen och arbetsgivarens lönekontor ger det slutgiltiga svaret.

Källa

Lagtexten är semesterlagen (1977:480).